Då var måndagen till ända och Molly sover för natten (hoppas jag). Jag har precis duschat i ett försök att fräscha till mig och ska ligga på soffan resten av kvällen. Idag har vi haft en slappardag – jag har iallafall tvättat, städat och betalat räkningar men annars har vi mest gosat. Jag har slökikat lite efter dopdekorationer, det ska ju liksom planeras ett dop här framöver också, puh. Denna prestationsångest alltså. Det blir inte förrän i augusti men redan nu är jag stressad och orolig för det. Vi måste söka plats till förskolan snart också, ännu mer ångest. Dock ska jag ju vara hemma i nästan ett år till men går det i den här takten så tar hon studenten snart. Kan ändå inte låta bli att sakna jobbet. Hade en helt underbar sommar där förra året och tänker tillbaks på den och allt kul vi gjorde flera gånger i veckan nu. Tänker ibland om jag ska hoppa in nån natt då och då och jobba helger bara för att komma iväg och dryga ut kassan lite men vips så får jag ångest och vill inte lämna min lilla bebis. Jag vet att hon klarar sig men det tar ändå emot. Jag har inte varit utan henne mer än 3-4 timmar som längst, jag vill inte ens gå en promenad utan henne för jag är rädd att ”missa” tid med henne och hennes utveckling. Jag är väl medveten om att hon inte hinner utvecklas särskilt mycket på några timmar (haha) men detta är första barnet som jag längtat såå efter så jag suger åt mig av alla sekunder med henne. Jobba hinner jag göra sen, kanske till hösten, nu ska jag njuta av denna sommar med min dotter.
Juste jag har fixat hennes hand- och fotavtryck i lera idag också. Det var inte det lättaste och det blev inte så bra som jag önskat men det får duga. Huvudsaken att det är gjort och finns kvar till framtiden 🙂
Senaste kommentarer